Paulina

Det är okej att inte ha en tydlig plan

Jag har äntligen lärt mig att acceptera att det är okej att inte veta exakt vad man vill göra. Med det här syftar jag på yrkesval och karriär. Jag har nog alltid varit ganska förvirrad över vad jag vill göra rent yrkesmässigt, alltid haft svårt att se mig själv i ett specifikt yrke för resten av mitt liv. Jag halkade in på journalistutbildning med förhoppning att kunna kombinera några intressen jag hade – att skriva, prata och skapa. Hoppades på att utbildningen skulle ge mig tydligare riktlinjer på vad det är jag vill.

Emellanåt stressar det mig att inte veta, för det innebär ju att jag egentligen inte har kontroll på läget. Men det här året har jag blivit bättre på att förstå att det är okej att inte ha en tydlig plan eller att veta exakt. Man behöver inte det, det kommer gå bra ändå inbillar jag mig. Det finns fortfarande så mycket jag vill prova på och göra när det kommer till jobb. Ingenting är definitivt, och det är ju så jag vill ha det. Jag påminner mig om att det är nuet som räknas och att jag trivs där jag är nu är det som är viktigast.

Intressen

Det kanske inte är en fullfärdig lärdom men det är viktigt insikt. Jag blir mer och mer medveten om mitt intresse och hur det tillfredsställer mig. Jag älskar mode, men i mina ögon är det inte tillräckligt. Jag har insett att det aldrig kommer kunna stimulera mig fullt ut. Det finns saker som jag möjligtvis är ännu mer intresserad av, som resor människor och beteenden. Det kommer behöva handla om mer än mode och det kommer behöva finnas en större utmaning har jag nu förstått.

Påverkan 

Det här handlar om mitt dåliga samvete för att jag inte gör tillräckligt. Jag menar när det kommer till exempelvis miljö, klimat och välgörenhet. Jag inbillar mig att ”jag gör så gott jag kan”, samtidigt så gnager det inom mig. ”Gör jag verkligen så gott jag kan?” Jag kan väl alltid göra mer? Jag har inte varit någon klimatkämpe direkt. Men jag ökar min medvetenhet hela tiden, utvecklar min kunskap och för mig har det varit en viktig lärdom. Alla kan inte göra allt men alla kan göra något – det ligger något i det. Jag försöker hela tiden att bli mer insatt och förstå mer för att kunna förändra min livsstil. En del av det här grundar sig nog i att jag jobbar i en bransch som belastar klimatet hårt. Och varje gång jag läser om hur människor signar upp sig för ett flygfritt år, utesluter allt kött och gör (för mig) extrema förändringar ökar mitt dåliga samvete.

Uchenna

Att drömma högt lönar sig

Jag har alltid pratat högt om min dröm om att jobba med mode till precis allt och alla jag har träffat. Trots det har det ibland känts som att jag stått och stampat på samma plats, jag är den första att erkänna att jag ibland funderat på att kanske ta det där halvtråkiga och stabila jobbet istället eftersom att ingenting händer. Men det där tjatet lönade sig tillslut när det plötsligt ringde på telefonen och jag fick chansen att få in en fot i i min drömbransch.

Lita på din magkänsla

Det här med kärleksrelationer har aldrig varit något för mig -har jag i många år tänkt. Jag har ofta fått frågan om varför jag inte har en partner och hur det kommer sig att jag alltid avslutar relationer även om det i teorin inte är något fel på snubbarna. ”Fortsätter du såhär kommer du aldrig att hitta någon”, brukade många runt omkring mig säga. Men jag har alltid stått på mig och varit ganska säker i vad jag förväntar mig och hur jag vill känna när jag är med någon. Och tacka gudarna för det, för plötsligt stod han där och var allt jag någonsin kunnat drömma om.

Kom ihåg att leva

Sedan jag kan minnas har jag haft mina somrar fullproppade efter ett schema. Som barn var det sportläger som avlöste varandra och när jag blev äldre fylldes sommardagarna med sommarjobb och diverse praktikplatser som kunde tänkas gynna mig i framtiden. När sommaren 2018 väntade runt hörnet stod jag med endast ett deltidsjobb och började febrilt leta efter någon praktik att sysselsätta mig med -även om hela kroppen skrek nej efter ett år med alldeles för mycket jobb. För en gångs skull lyssnade jag inåt och som tack belönades jag med livets sommar. Jag hann resa, spontanhänga i parker, springa ner på eftermiddags AWs, äta middagar på lummiga balkonger, åka till landet, bada i Mälaren och vara ute och dansa sent på nätterna – moder jord bjöd till och med på den varmaste sommaren på över 100 år! En otrolig kontrast till sommaren innan då jag knappt hann träffa en själ på grund av dubbla jobb. Att leva är det bästa valet jag gjort i år.

Linn

Känslor är inget vi kan påverka

Känslor är känslor är känslor – och de går varken att värdera eller förneka. I hela mitt liv har jag haft en tendens att definiera känslor som antingen bra eller dåliga. Det är ett loosing battle. Som tur är har jag en briljant psykolog som till slut fick mig att förstå att det finns inget som heter bra eller dåliga känslor – de är känslor helt enkelt och de fyller alla en funktion – även när de suger. Det är en frihet i sig, att kunna acceptera känslor för vad de är och lägga värderingen där den hör hemma – i hur vi agerar på våra känslor.

Leva sant

Friskt vågat hälften vunnet? Ja, i längden. Även om slutresultatet blir annat än du önskat när du kastade dig ut så lovar jag att det är på andra sidan att stå upp för sig själv och sina känslor som belöningen finns. Och det är då vi kommer på att vi faktiskt är hemma. Den gamla klyschan om att andra bara kan påverka en om man tillåter det har faktiskt grund. Men, lever du din sanning blir du skottsäker. För där finns faktiskt en acceptans av att du endast kan påverka ditt eget beteende. Och det är väldigt skönt – och mindre ängsligt – jag lovar.

Våga, andas, släpp taget

Att utmana sig själv och göra sånt som får magen att knyta sig av ångest. Det är livet. Och det är då vi utvecklas. Men glöm för guds skull inte att andas. Min största fiende stavas stress och min sopiga förmåga att hantera sagt tillstånd. Men med tips, trix och en medvetenhet om mina egna signaler när det börjar spåra ur har jag lärt mig att bättre bromsa, andas och försöka ta ett steg tillbaka. Väldigt sällan handlar det vi blåser upp som världens viktigaste om att rädda liv. Och då kan vi väl ta och lugna ner oss lite, eller hur? Jag kämpar med det varje dag, och hoppas en dag bli så bra att jag inte behöver hamna i adrenalinstadiet för att stanna upp, utan fånga det långt tidigare. Bli en mer zen person helt enkelt. För det lockar mig inte att läsa på min gravsten: här vilar Linn Viola Olsson, avliden pga. oförmåga att säga nej och stressa sönder. Definitionen av osoft.